Restaurering av en ståtlig barockspegel från Burchard Prechts verkstad

Restaurerad barockspegel från Burchard Prechts verkstad, 1720-tal.

Denna typ av barockspeglar som tillverkades i den Prechtska verkstaden under det tidiga 1700-talet hämtar sin inspiration från Paris.

Där började man under 1670/80 talet tillvberka sk "Venetianska speglar". Ramar med höga krön i glas som sammanfogades med tunna skulpterade trä eller bronslister. Precht däremot använde sig istället av lister och ornament uppgjutna i bly som sedan förgylldes.

 

Överstycke till barockspegel av Burchard Precht

Metoden ger ett efektfullt intryck, mycket reflekterande spegelglas och tunna men skinande guldlister som utstålade lyx. Och med tanke på hur dyrbart spegelglas var på den tiden, då svenska hantverkare var tvugna att importera allt spegelglas från centraleuropa, så är detta verkligen luxuösa paradspeglar för de allra finaste salongerna.
 

Nya blyornament som döljer ramglasets skarvar.

Precht började tillverkningen av denna typ av speglar runt 1700 och de kallades för "fransöske speglar. Precht drog nytta av de ökade antalet glastillverkare i europa, något som troligen sänkte prisbilden och tillät honom att importera och sälja större mängder. Det geniala med denna typ av produktion var att man kunde, med endast ett fåtal gjutformar, gjuta upp färdiga ornament som sedan vid behov monterades i olika kombinnationer när en spegel skulle tillverkas. Man kunde nu med några få ornament kombinera dem i olika variationer och på så sett tillhandahålla många spegelmodeller med väldigt få medel och framförallt böhöve man nu inte låta en bildhuggare spendera en massa tid för att skapa varje ny spegel från grunden.

Detalj av Prechtspegelns restaurerade dekor.

Den modellen vi ser här är den senare typ som började tillverkas runt 1720.
Denna typ av spegel med spegelglas i ram och överstycke tillverkades först som en rektangulär mittspegel, helt omgiven av en träram och ovanpå denna ram monterades sedan ett högt uppdraget toppglas. De bägge huvud-glasen var således åtskilda av ett ramstycke.

Men runt 1720 förändrades utförandet då Precht avskaffade ramlisten som tidigare skiljt de båda glasen åt och på så vis lade han också grunden för en nästan hundraårig tradition med delat spegelglas.

Återskapat hörnornament som döljer glasskarvar men också håller ramglasen på plats.

Denna spegel som vi ser här hade levt ett synnerligen hårt liv innan den slutligen kom till vår ateljé. Det mjukt svängda och uppdragna krönpartiet hade klarat sig ganska väl och det enda som felades var att det träbakstycke som ligger som stöd bakom topp-urnan saknades och det ena skulpterade bly-ornamentet som täcker ramglas skarven på dess vänstra sida var av senare datum.

De största ingreppen hade dock gjorts i den nedre sektionen av spegelramen, de raka sidorna och understycket. Här hade blylisterna avlägsnats och ersats med halvstavs-formade lister. All blydekor som tidigare täckt ramglasskarvarna hade också bytts ut till tunna trälister i understycket och på mitten av ramsidorna hade man också bytt ut en del av glasen och monterat på kvadratiska plattor med gjutna pastellageblommor i empire-stil. Utöver detta var hela spegeln omförgylld i slagmetall, som dessutom vatr kraftigt skadad och i sin tur retuscherad ett flertal gånger.

Allt detta var uppenbara felaktigheter redan vid en första okulär granskning men innan man med säkerhet kan fastställa exakt hur den en gång sett ut måste man demontera delar och blottlägga underliggande spår av den ursprungliga konstruktionen.

Precht-spegeln som den såg ut när den kom in till oss.
Under de gjutna blylejonen fanns tydliga spår av poliment och bladgulds-referenser. I bottnarna på lejonens manar fanns spår av den ursprungliga oljeförgyllningen.
Under ramglasen ser man de tygkuddar som glasen ger glasen stöd.

Under dekor och glas kunde man tydligt se vilka delar som var original och vilka som var sekundära tillägg. Det syntes också var ursprungliga delar suttit men som plockats bort när spegeln byggdes om en gång i tiden.

Steg ett blir att avlägsna all sekundär förgyllning för att få fram reterna av originalförgyllningen. Det kommer att leda oss rätt när vi ska avgöra vilken förgyllningsteknik som skall utföras och vart. Vi får också klara bevis när det gäller färg på poliment och nyansen på bladguldet man använt som t.ex. spegelramens inkant som varit förgylld med polerat bladguld på ett orange-rött poliment. Alla spegelns släta ytor runt omkring blyornamenten har varit förgyllda på detta sätt.

Det syns tydligt när man lossar på lejonen, därunder visas en bruksanvisning över spegelns förgyllnings-schema; först en kritgrund på alla synliga träytor. Ytterkanter bemålade med ockragul limfärg.
Övriga synliga ytor har polimenterats och sedan förgyllts med bladguld som polerats upp med en agatsten...eller vargtand, som var vanligt förr i tiden.

 

Ytan under lejondekoren avslöjar de olika ytskikten.
Spår av originalförgyllningen och dess poliment på spegelramens inkant.
Här syns tydligt det sekundära lagret som ligger över den ockramålade originalytan på ramens kanter.

En del träpartier har en gång blivit utbytta men då det är samma träslag, relativt gammalt trä och dom ändå sitter på rätt ställe gör att vi låter dem sitta kvar, dom behöver bara hyvlas till för att få rätt höjdnivå. De kvadratiska plattorna på ramsidorna avlägsnas och det visar sig att det ursprungligen suttit små glasbitar där.

Ett felaktigt utbytt ornament återskapas i vax för att sedan gjutas i metall.
När nu själva ramstommens originalytor  åter har kommit fram kan vi konsolidera originalgrunden för att på så vis rädda så mycket av originalet som möjligt. Därefter grundas de blottlagda ytorna upp så att de kan retuscheras ihop med omkringliggande originalskikt.

De nytillverkade blylisterna passas in i designen och tillsammans med original listerna förgylls de i oljeförgyllning på en ockragul guldgrund.

Slutligen monteras ramglasen och låses fast med de förgyllda blylisterna.

Ett stycke historia har återskapats och Prechts fantastiska spegel kan åter leva vidare och glädja nya generationer i all sin prakt.

Det felaktiga ornamentet ersätts. Vi modelerar upp en spegelvänd version från det befintliga högra ornamentet. Detta görs i vax som vi sedan tar form på, därefter gjuter vi upp ett nytt ornament. Detsamma gäller för alla de delar i blyornamentiken som saknas.

Blottlagda ytor i ramstommen grundas upp med kredering.
Inpassning av nya ornament innan de förgylls.
Avgjutna dekorelement, de flesta från befintliga originalornament på spegeln och några från vår samling av Precht-modeller.
När blylisterna förgyllts kan de fästas med spik precis som de ursprungligen var monterade.
När allt är återmonterat slits och patineras ytorna för att ge spegeln en naturlig känsla av originalytor.